måndag 10 maj 2010

En hyllning till Greta

För snart en och en halv vecka sen fick jag avliva min älskade katt Greta. Hon blev hastigt mycket sjuk, magrade extremt på några dagar och blev uttorkad och ville inte äta. Andreas var hos veterinären med henne när jag var i Bryssel men det hjälpte tyvärr inte. Hon blev inte bättre så dagen efter fick jag åka tillbaka till veterinären och avliva henne. Vi vet inte vad som hände henne, veterinären hade sina teorier om cancer i magen eller njursvikt men vi får aldrig veta vad det var.

Greta kom till oss för ungefär fyra år sedan. Min teori är att Sixten träffade på henne när han var ute på en av sina friarrundor. Han fattade tycke för henne så han sa till henne att följa med hem. Så en dag var hon där i stallet, rund och trind om magen. Därför fick hon heta Greta, den tjocka och den feta. Inte så snällt kanske men det rimmade ju och beskrev vad hon var just då. Ett litet tag senare födde hon fram 7 kattungar. Vi lyckades med det otroliga att hitta hem till alla.

Greta stannade kvar hos oss och blev snabbt omtyckt. Hon var väldigt kelen och sällskaplig.

Hon följde med ut i hagen när man skulle hämta hästarna, hon gick med om man jobbade i trädgården. Hon satt utanför dörren och väntade på en på morgnarna.

Flera gånger har hon smitit in i källaren när man haft den dörren öppen och sen när man kollat efter henne gjort sig osynlig. Vilket har lett till att man morgonen efter hört ett jamande från källaren, när man sen öppnat dörren satt hon där och tittade.

Hon smet även in i huset så fort hon fick tillfälle. En dag hade hon legat inne hela dagen, smitit in när ingen sett detpå morgonen. Säkert legat i sängen eller soffan och myst, för att sen när jag kom hem från jobbet jama lite. Gå ut några steg på altanen för att sen försöka gå in igen.

Jag kommer att sakna Greta jättemycket, blir lite ledsen nu när jag skriver detta faktiskt även om jag vant mig lite vid att hon inte finns här mer. Hon var en helt fantastisk katt och jag är evigt tacksam att hon valde att flytta till oss den där dagen.


Greta och Sixten delar korg, här spenderade de varenda dag denna vintern. Tyckte helt enkelt det var för kallt för att gå ut i all snö. Max en liten runda utanför dörren kunde de sträcka sig till. Fram och tillbaka till matskålen var annars den enda streckan som avverkades.

Här är hon med mig när jag slipar fönster, så nej jag brukar inte se ut så här. Hon däremot gjorde det ofta.


Hon var en bra vaktkatt också, hon satt kvar och höll utkik om du sa till henne att vakta huset.


Livsnjutare ut i trampdynorna var vad hon var.


















4 kommentarer:

MIA sa...

AAAaaa lilla söta gretschen, men nu har hon det bra, springer å galoppar med massor av andra beundrare hack i häl =0)
Men jag förstår att det är tungt, cågar inte ens tänka på vad som händer med mig när Kajsen bestämmer sig för att lämna in...
Nu ska ja jobba vidare :)
kramis

Utopia sa...

Åhh Greta! Usch vad tragiskt det är när djuren blir dåliga. Så otroligt fina foto du har hunnit ta av henne, jättefina!

Ida sa...

Nä visst är det tufft och tragiskt. Men hon lider inte längre i alla fall och det får man trösta sig med.
Tack så mycket Helén! Hon gillade att bli fotograferad.

Sara sa...

Lilla Greta! usch tråkigt.. men sånt är livet, och som du sa: hon lider inte längre iallafall fast det e jobbigt för er som e kvar.
JÄTTE fiiina kort på henne!
ha en bra dag! pussOkram